Mitt batteri har inget pass: måste det ändå ha en QR-kod?
Ja. Från och med den 18 februari 2027 ska alla batterier ha en QR-kod, den svartvita kvadrat som man skannar med en telefon, även de som inte har något pass: bärbara batterier, startbatterier och industribatterier på högst 2 kWh (art. 13.6 i förordning (EU) 2023/1542). För dem länkar QR-koden inte till ett pass, utan till en uppsättning information som fastställs i samma artikel.
På den här sidan
Vilka batterier berörs?
Alla som inte hör till de tre kategorier som ska ha pass (art. 77.1):
- bärbara batterier: förseglade, högst 5 kg, inte konstruerade för industriell användning (art. 3.9). Exempel: batteriet i en sladdlös borrmaskin, en dator, en dammsugare, ett AA-batteri;
- startbatterier (batterier för start, belysning och tändning): blybatteriet i en bensin- eller dieselbil, en båt, ett elverk (art. 3.12);
- industribatterier på högst 2 kWh (art. 3.13): ett reservbatteri för ett larm, en server eller en telekommunikationsrelästation.
Om du är osäker på vilken kategori din produkt tillhör, börja med behöver mitt batteri ett pass?
Vad ska QR-koden länka till?
För dessa batterier ska QR-koden ”ge tillgång till” fyra slags information (art. 13.6 b):
- Den tillämpliga märkningsinformationen (art. 13, punkterna 1 till 5): allmän information om batteriet (tillverkare, kategori, tillverkningsdatum, kapacitet, kemi …, bilaga VI, del A), kapacitet för laddningsbara bärbara batterier och startbatterier, minsta genomsnittliga varaktighet för icke-laddningsbara batterier, symbolen för separat insamling, beteckningarna Cd eller Pb om batteriet innehåller kadmium eller bly över gränsvärdena.
- EU-försäkran om överensstämmelse (art. 18): det dokument genom vilket tillverkaren intygar att batteriet uppfyller förordningen.
- Rapporten om policyn för tillbörlig aktsamhet (art. 52.3): den årliga offentliga rapporten från det företag som omfattas av kraven på tillbörlig aktsamhet. Skyldigheterna gäller från och med den 18 augusti 2027 (art. 48.1), och bara för företag vars nettoomsättning, ensamt eller tillsammans med koncernen, överstiger 40 miljoner euro (art. 47).
- Informationen om förebyggande och hantering av avfall (art. 74.1 a–f): hur batteriets livslängd kan förlängas, var det kan lämnas in, säkerhetsråd för litiumbatterier, vad symbolerna betyder, effekter av farliga ämnen. Informationen tillhandahålls av producenterna eller deras producentansvarsorganisation.
För startbatterier ger QR-koden också tillgång till andelen återvunnen kobolt, bly, litium eller nickel i de aktiva materialen (art. 13.6 c), när kravet på återvunnet innehåll väl är tillämpligt (art. 8).
Informationen ska vara ”fullständig, aktuell och korrekt” (art. 13.6).
En QR-kod per modell eller en per batteri?
För ett batteri utan pass är frågan öppen. Så här ser läget ut.
Det vi vet utifrån förordningens text:
- Den information som QR-koden ger tillgång till är gemensam för en modell: märkning, EU-försäkran om överensstämmelse, rapport om tillbörlig aktsamhet, information om avfall (art. 13.6 b).
- Förordningen definierar batterimodell: en version där alla enheter har samma tekniska egenskaper som är relevanta för märkning och information, och samma modellbeteckning (art. 3.19).
- Informationen om avfall görs tillgänglig ”för varje batterimodell” (art. 74.1).
- En unik identitetsbeteckning per exemplar krävs bara för batterier som har ett pass (art. 77.3). Art. 13 kräver den inte för de övriga.
Det vi ännu inte vet:
- Kommissionen har inte bekräftat skriftligt att en QR-kod per modell räcker. Frågan ställdes under kommissionens webbinarium den 30 september 2026, hittills utan skriftligt svar, och dess FAQ om batteripasset (1:a upplagan, september 2026) tar inte upp frågan.
- Det harmoniserade formatet för etiketterna beror på en genomförandeakt (art. 13.10) som fortfarande inte har antagits. Uppgifterna i punkterna 1 till 3 i art. 13 (allmän information, kapacitet, minsta livslängd för icke-laddningsbara batterier) blir obligatoriska först 18 månader efter att akten har trätt i kraft. Den 18 februari 2027 är alltså bara uppgifterna i punkterna 4 och 5 (symbol för separat insamling, symbolerna Cd och Pb) säkert tillämpliga. QR-koden krävs däremot i samtliga fall.
Det vi rekommenderar, för säkerhets skull:
- Ta fram en QR-kod per modell som länkar till en sida som hålls uppdaterad för modellen.
- Behåll på etiketten på varje batteri det som skiljer sig från batteri till batteri: tillverkningsdatum (månad och år) och, om den varierar, tillverkningsplats (bilaga VI, del A, punkterna 3 och 4).
- Behåll möjligheten att gå över till en QR-kod per parti eller per exemplar om kommissionen skulle kräva det.
Var och hur ska QR-koden anbringas?
QR-koden trycks eller graveras på batteriet, synligt, läsbart och outplånligt. Om det inte är möjligt eller lämpligt på grund av batteriets storlek eller art (till exempel ett knappcellsbatteri) anbringas den på förpackningen och på de medföljande dokumenten (art. 13.7). Den ska ha en stark kontrast mot bakgrunden och kunna läsas av en vanlig läsare, till exempel en telefon (bilaga VI, del C).
Ett renoverat eller ändamålsändrat batteri får nya etiketter och märkningar, som kan nås via QR-koden och som visar dess ändrade status (art. 13.9).
Vem ska ta hand om det?
- Tillverkaren ser till att batteriet är märkt och etiketterat i enlighet med art. 13 (art. 38.1 b). Om du säljer under ditt eget varumärke är det du (art. 44).
- Importören kontrollerar, innan batteriet släpps ut på marknaden, att det är märkt och etiketterat i enlighet med art. 13 (art. 41.2 b).
- Distributören gör samma kontroll innan batteriet säljs (art. 42.2 b).
Exempel: du importerar sladdlösa verktyg med ett batteri på 18 V. Inget pass; men från och med den 18 februari 2027 har batteriet en QR-kod som öppnar en sida med dess märkning, försäkran om överensstämmelse och råd om insamling. Det är du som ska kontrollera att tillverkaren har ordnat det.
Säljer du via dropshipping?
Dropshipping, eller näthandel med direktleverans från leverantören: du säljer på nätet, och din leverantör, ofta etablerad utanför unionen, skickar batteriet direkt till din kund utan att det passerar dig. Förordningen nämner inte denna försäljningsform, men dess definitioner gäller för den.
Det texten säger:
- Utsläppande på marknaden är det första tillhandahållandet av ett batteri på unionsmarknaden (art. 3.16).
- En produkt som bjuds ut till försäljning på nätet anses tillhandahållen på marknaden om erbjudandet riktar sig till slutanvändare i unionen (förordning (EU) 2019/1020, art. 6, som batteriförordningen hänvisar till i art. 3).
- Importör är den person som är etablerad i unionen och som släpper ut ett batteri från ett tredjeland på marknaden (art. 3.64). Säljs batteriet under ditt namn eller varumärke betraktas du som tillverkare (art. 44 a).
- Även batterier som är inbyggda i apparater omfattas: en lampa, en fläkt, en pryl som säljs med sitt batteri (art. 3.47).
Så tolkar vi det:
- Om ditt företag är etablerat i unionen och säljer batterier till kunder i unionen som skickas direkt från ett tredjeland är du med stor sannolikhet importör: det är du som tillhandahåller batteriet för första gången i unionen, och din leverantör, som är etablerad utanför unionen, kan inte vara importör.
- I den rollen kontrollerar du före försäljningen att batteriet har den QR-kod och märkning som krävs (art. 41.2 b). Under ditt eget varumärke är det du som ska anbringa dem (art. 38.1 b; art. 44).
- Du är i princip också producent när det gäller förbrukade batterier (art. 3.47): registrering i producentregistret i varje land där du säljer (art. 55) och utökat producentansvar (art. 56).
- Om ditt företag är etablerat utanför unionen och säljer direkt till kunder i unionen, se vem är ansvarig?
Det vi ännu inte vet: vår tolkning bygger på förordningens definitioner och på kommissionens ”Blå guide” (§ 2.4), som inte är bindande. Hur varje nationell marknadskontrollmyndighet kommer att behandla dessa säljare är inte känt.
Exempel: en fransk nätbutik säljer laddningsbara pannlampor som fabriken i Kina skickar direkt till butikens kunder i Frankrike och Belgien. Inget pass (bärbart batteri). Från och med den 18 februari 2027 måste varje lampa ha en QR-kod; butiken är med stor sannolikhet importör, och tillverkare om lamporna bär dess varumärke.
Hur skiljer det sig från ett pass?
| Batteri med pass | Batteri utan pass | |
|---|---|---|
| QR-kod den 18 februari 2027 | Ja (art. 13.6 a) | Ja (art. 13.6 b) |
| Vad den länkar till | Batteripasset (art. 77) | Märkning, försäkran om överensstämmelse, rapport om tillbörlig aktsamhet, information om avfall |
| Unik identitetsbeteckning per exemplar | Ja, ISO/IEC 15459 eller motsvarande (art. 77.3) | Krävs inte enligt art. 13 |
| Registrering i EU-registret | Ja (art. 77.10) | Nej |
| Uppgifter specifika för varje batteri (hälsotillstånd, historik) | Ja, beroende på kategori (bilaga XIII) | Nej |
| Begränsade åtkomstnivåer | Ja (art. 77.2) | Nej: offentlig information |
ISO/IEC 15459: den internationella standard som fastställer reglerna för unika identitetsbeteckningar (i praktiken ett nummer som fås från en organisation som GS1, den som hanterar streckkoder).
Vad texten säger
”Från och med den 18 februari 2027 ska alla batterier märkas med en QR-kod i enlighet med del C i bilaga VI” (art. 13.6).
För batterier utan pass ger den tillgång till ”den tillämpliga information som avses i punkterna 1–5 i denna artikel, den försäkran om överensstämmelse som avses i artikel 18, den rapport som avses i artikel 52.3 och den information om åtgärder för att motverka att batterier blir avfall och om hantering av förbrukade batterier som fastställs i artikel 74.1 a–f” (art. 13.6 b).
Det som ännu inte är avgjort
- QR-koden på batterier som släppts ut på marknaden före den 18 februari 2027. Förordningen säger bara att ”[f]rån och med den 18 februari 2027 ska alla batterier märkas med en QR-kod” (art. 13.6). Tillverkaren och importören kontrollerar märkningen när batteriet släpps ut på marknaden (art. 38.1 b; art. 41.2 b). Enligt den princip som kommissionen påmint om ska en produkt uppfylla de regler som gäller när den släpps ut på marknaden, exemplar för exemplar, och distributören behöver inte kontrollera att en produkt som redan släppts ut på marknaden uppfyller regler som trätt i kraft senare (”Blå guiden” 2022, § 2.3 och 3.4). Vår tolkning: ett batteri som släppts ut på marknaden före den 18 februari 2027 behöver inte få en QR-kod i efterhand, även om det säljs senare. Förordningen säger det inte uttryckligen och kommissionen har inte bekräftat det för QR-koden: för säkerhets skull bör du, om du kan, märka även det lager som fortfarande kommer att säljas efter det datumet.
- En QR-kod per modell eller per exemplar? En QR-kod per modell verkar räcka; kommissionen har inte bekräftat det skriftligt. Mer information: en QR-kod per modell eller en per batteri?
- Dropshipping. Förordningen nämner inte denna försäljningsform; vår tolkning: säljer du via dropshipping?
- Rapporten om tillbörlig aktsamhet kommer att finnas först när skyldigheterna i art. 48 är tillämpliga (18 augusti 2027). Mellan den 18 februari och det datumet kan QR-koden inte länka till den.
- Det exakta innehållet i märkningsinformationen beror också på en genomförandeakt om harmoniserade specifikationer (art. 13.10). Uppföljning: väntande rättsakter.
Vad gör du nu?
- Gör den kostnadsfria diagnosen för att bekräfta att ditt batteri inte behöver något pass.
- För batterier som har ett: vad är batteripasset?
Produpass planerar också att ta fram dessa QR-koder per modell och att stå värd för den sida som de länkar till. Vi presenterar det när verktyget öppnar.
Sidan kontrollerades den 4 oktober 2026 mot den konsoliderade texten till förordning (EU) 2023/1542 per den 13 augusti 2026. Sidan är information och utgör inte juridisk rådgivning.